Molemmat sopimuspuolet ovat yksimielisiä siitä, että tähän artiklaan nojautuen on tehtävä erityiset sopimukset konsulinviranomaisten valtuuksista ja etuoikeuksista sekä jäämistöjen käsittelystä. 16 artikla. Molemmat sopimuspuolet ovat yksimielisiä siitä, että toisen sopimuspuolen kansalaisten pitää päästä toisen alueelle mahdollisimman esteettömästi ja esittämällä edellisen maan asianomaisen viranomaisen antaman passin. Oikeuden maasta karkoittaa henkilöitä, joita i voida ottaa vastaan, pidättävät kuitenkin molemmat sopimuspuolet itselleen. 17 artikla. Tämän sopimuksen määräykset eivät oikeuta niihin etuihin ja oikeuksiin, a) Jotka nyt tai vastedes myönnetään naapuri valtioille paikallisen liikenteen helpoittamiseksi viisitoista (15) kilometriä leveällä raja-alueella ; b) Jotka jompikumpi sopimuspuoli nyt tai vastedes myöntää kanssaan tulliliitossa tai muussa liittosuhteessa oleville valtioille tai alueille. 18 artikla. Molemmat sopimuspuolet selittävät täten, että tässä sopimuksessa määrättyjä etuuksia, oikeuksia ja etuoikeuksia erittäinkin tullialennuksia ei missään tapauksessa eikä millään ehdolla voida suosituimmuusmääräyksien nojalla myöntää muille valtioille ja sitoutuvat vastedes valtioidenvälisiä sopimuksia tehdessään ottamaan tämän artiklan huomioonsa. 19 artikla. Jos sopimuspuolien välillä syntyy erimielisyyksiä tämän sopimuksen tulkinnasta tai soveltamisesta, niin on tämä jommankumman vaatimuksesta sovintopäätöksellä ratkaistava. Sovinto-oikeus määrätään jokaista riitatapausta varten siten, että kumpikin puoli määrää kansalaisistaan kaksi soveliasta henkilöä sovintotuomareiksi, ja että molemmat puolet yhdessä valitsevat jonkun ystävällisen kolmannen valtion kansalaisen esimieheksi. Sopimuspuolet pidättävät itselleen oikeuden edeltäpäin ja määräajaksi sopia esimieheksi nimitettävästä henkilöstä. Esimies on sovinto-oikeuden puheenjohtaja. Päätökset tehdään äänten enemmistöllä. Sopimuspuolet sopivat kussakin erikoistapauksessa tai kerta kaikkiaan kustannusten jaka mistesta. Elleivät molemmat puolet pääsisi yksimielisyyteen nimitettävästä esimiehestä, niin on syntynyt erimielisyys, jommankumman puolen vaatimuksesta, ratkaistava Haagin pysyväisen sovintotuomioistuimen tai jonkun muun vastaavan kansainvälisen laitoksen sovintotuomiolla. 20 artikla. Tämä sopimus on laadittu suomen-, ruotsin- ja eestinkielillä ja ovat kaikki tekstit yhtä todistusvoimaisia. Sopimus on ratifioitava. Ratifioimisasiakirjat ovat mahdollisimman pian vaihdettavat Helsingissä. 21 artikla. Tämä sopimus astuu voimaan ratifioimisasiakirjain vaihtamispäivän jälkeisenä päivänä, pidättäen kumpikin sopimuspuoli itselleen oikeuden kahdentoista kuukauden irtisanomisajalla ilmoittaa toiselle sopimuspuolelle luopuvansa sopimuksesta. No. 348. TEXTE SUÉDOIS. SWEDISH TEXT. HANDELS- OCH SJÖFARTSFÖRDRAG MELLAN FINLAND OCH ESTLAND. REPUBLIKEN FINLANDS REGERING och REGERINGEN I REPUBLIKEN ESTLAND, ledda av önskan att befrämja sina ömsesidiga handels- och ekonomiska förbindelser, hava överenskommit att för sådant ändamål avsluta ett fördrag och till sina befullmäktigade representanter utsett, REPUBLIKEN FINLANDS REGERING: Direktören, ingeniören Väinö Matti Juho VILJANEN och T. f. chefen för handelspolitiska avdelningen vid Ministeriet för utrikesärendena Lauri Ilmari Saari, REPUBLIKEN ESTLANDS REGERING: Filologiekandidaten Max HURT och Utomordentliga sändebudet och befullmäktigade ministern, doktorn Oskar Philipp KALLAS, vilka, efter att hava meddelat varandra sina fullmakter, som befunnits i god och behörig form, överenskommit om följande artiklar : Artikel I. De båda fördragslutande parternas medborgare skola, såframt icke genom detta fördrag undantag göras, inom den andra partens område, i avseende å handel och andra näringar, åtnjuta samma rättigheter och förmåner av alla slag, vilka tillkomma eller framdeles tillerkännas mest gynnad nations medborgare. Den ena partens medborgare skola inom den andra partens område, såvitt och i den omfattning den senares medborgare beviljas samma rättigheter inom den förstnämndas område, vara berättigade, på samma sätt som vilken som helst tredje stats medborgare, förvärva, besitta och förvalta åvensom förfoga över såväl lös som fast egendom. Såframt icke genom detta fördrag undantag göras, skola den ena fördragslutande partens medborgare inom den andra partens område varken för sin person eller för sin affärs- eller yrkesutövning ej heller med avseende å sin fasta egendom, sin inkomst eller sin förmögenhet vara underkastade högre allmänna eller lokala avgifter eller pålagor än den egna statens medborgare. Artikel 2. Den ena fördragsslutande partens medborgare, vilka bosatt sig eller tillfälligtvis uppehålla sig inom den andra partens område, kunna därstädes varken förpliktas att göra personlig tjänst i armén, marinen eller någon annan militärt organiserad institution eller att lämna någon häremot svarande prestation. De skola icke vara skyldiga utgöra andra militära prestationer och rekvisitioner än den egna statens medborgare, och skola de ömsesidigt äga enspråk på det skadestånd, som genom i vardera staten gällande lagar är för den egna statens medborgare fastställt. Artikel 3. Aktiebolag, bolag med begränsad tillskottsplikt ävensom andra kommersiella, industriella och finansiella bolag och andelslag, försäkringsbolag däri inbegripna, vilka hava hemortsrätt inom den ena fördragsslutande partens område, samt äro stiftade i enlighet med dess lagar, skola 5 jämväl inom den andra partens område erkännas som lagligt bestående, och särskilt hava rätt att inför domstol kära eller svara. Tillstånd för sådant bolag, tillhörande den ena fördragslutande parten, att driva näring eller handelsrörelse ävensom att förvärva fastighet och annan egendom å den andra partens område är beroende av därstädes gällande föreskrifter. Dock skola bolagen i detta avseende i varje fall åtnjuta samma rättigheter, vilka tillkomma likartade bolag tillhörande någon tredje stat. Artikel 4. Med avseende å beloppet, säkerställandet och uppbärandet av införsel- och utförseltullar och -avgifter samt beträffande transitering, uppbevarande i tullnederlag, licens- och lokala avgifter, tullformaliteter, tullbehandling och tullklarering, ävensom med avseende å vid uppbörd för statens, landskapens, kommunernas och korporationernas räkning föreskrivna inre skatter och accisavgifter av alla slag, förplikta sig de båda kontraherande parterna att genast, obetingat och utan vidare medgiva'den andra kontraherande parten alla förmåner, företrädesrättigheter och tariffnedsättningar, vilka den beviljat eller framdeles kommer att bevilja någon tredje makt. Artikel 5. För i bilagan «< A » uppräknade finska produkter skola vid deras införsel å det estniska tullområdet inga tullar eller andra importavgifter uppbäras. För i bilagan «< B » uppräknade estniska produkter skola vid deras införsel å det finska tullområdet inga tuller eller andra importavgifter uppbäras. För i bilagan «< C » uppräknade finska produkter skola vid deras införsel å det estniska tullområdet inga andra eller högre importtullar uppbäras än de i denna bilaga nämnda. Skulle Estland medan detta fördrag är gällande, nedsätta de i den nuvarande autonoma tulltariffen föreskrivna tullsatserna för i bilagan « C » nämnda varor, skola de i bilagan « C » bestämda motsvarande tullsatserna undergå en till hälften av den autonoma nedsättningens procentsats uppgående procentuell reduktion. De i bilagan «< D » uppräknade estniska produkterna skola vid deras införsel å det finska tullområdet åtnjuta en i förteckningen fastställd procentuell nedsättning å de för tiden gällande autonoma tullsatserna. De i bilagan «E» uppräknade estniska produkterna skola vid deras införsel å det finska tullområdet åtnjuta en i förteckningen fastställd procentuell nedsättning å de tillskottstullar, med vilka regeringen höjt de av riksdagen för tiden bestämda grundtullarna. Överenskommelse har dock träffats därom, att nedsättningen för i bilagan «E» uppräknade varor i intet fall får understiga 10 procent å de autonoma tullsatserna. De i bilagan «< F » uppräknade estniska produkterna åtnjuta vid deras införsel å finskt tullområde en nedsättning av 50 procent å det belopp, med vilket de genom lagen av den 28 februari 1921 å de i bilagan uppräknade varorna fastställda tullarna för tiden förhöjts. Överenskommelse har dock träffats därom att nedsättningen för i bilagan «F» uppräknade varor i intet fall får uppgå till mindre än 10 eller mera än 25 procent å de autonoma tullsatserna. Bestämmelserna i artikel 4 av detta fördrag finna motsvarande tillämpning å alla i ovannämnda bilagor uppräknade varor. Artikel 6. Båda de kontraherande parterna hava rätt att fordra, att de produkter och varor, vilka från den ena fördragslutande partens statsområde införas till den andra partens statsområde, och för vilka enligt de i detta fördrag ingående bestämmelserna, tullsatserna äro fastställda, skola kunna förtullas enligt de föreskrivna tullsatserna allenast då de åtföljas av ursprungsbevis, utvisande : 1. I fråga om såväl råvaror i egentlig mening som ock naturprodukter, att de äro framställda i det andra landet, eller att de därstädes underkastats en omarbetning i ny form, varigenom deras ursprungliga egenart gått förlorad; 2. I fråga om halv- eller helfabrikat, att värdet av de i det andra landet framställda råämnena och det vid bearbetningen å dem nedlagda arbetet uppgår till minst hälften av deras värde. Ursprungsbevis av detta slag utfärdas av någon av de båda fördragslutande parterna såsom behörig erkänd myndighet eller institution. Bevisen skola bestyrkas av det införande landets konsulära eller diplomatiska representation. Postpaket äro befriade från ursprungsbevis, då fråga är om införsel, som icke sker för handelsändamål. På vederbörande myndighet i det införande landet ankommer att avgöra, när postpaket skall anses infört för handelsändamål. Artikel 7. De kontraherande parterna förplikta sig att icke genom några införsel- eller transiterings förbud hämma den ömsesidiga samfärdseln. Undantag, såvida desamma tillämpas på samtliga eller åtminstone på alla de stater, för vilka likartade förutsättningar gälla, äro medgivna i följande fall : 1. Med avseende å krigsförnödenheter ; 2. Av hänsyn till den offentliga säkerheten ; 3. Av hänsyn till valuta-förhållanden, dock i intet fall för de i bilagorna till detta fördrag uppräknade varor; 4. Av sundhetspolitiska skäl eller för skyddande av djur och kulturväxter mot sjukdomar och skadedjur ; 5. I avsikt att å främmande varor tillämpa förbud och inskränkningar, som i lagstiftningsväg äro föreskrivna inom landet eller framdeles komma att föreskrivas i fråga om tillverkning, försäljning, transport eller förbrukning av inhemska varor av samma slag. Artikel 8. Om den ena av de kontraherande parterna gör införseln eller utförseln av vissa produkter eller varor beroende av pris, som fastställts av regeringen eller någon av denna bemyndigad organisation, skola de med avseende å den andra parten föreskrivna betingelserna vara de gynnsammaste, som tillämpas eller framdeles komma att tillämpas i fråga om någon tredje stat eller dess medborgare. Artikel 9. Inre avgifter, vilka å den ena fördragslutande partens område för statens, kommunens eller någon korporations räkning för närvarande eller framdeles uppbäras för framställning, tillverkning, transport, försäljning eller förbrukning av någon produkt, kunna även åläggas den andra partens likartade produkter; dock få de under ingen förevändning träffa dessa till högre belopp eller mera hindrande än det egna landets produkter. I fall inre avgifter föreskrivas i fråga om råvaror eller halvfabrikat, är en skälig skatteutjämning vid införseln av produkter, vilka vinnas ur eller förmedels sådana råvaror eller halvfabrikat tillåten, även om likartade inhemska produkter icke omedelbart utgöra föremål för en sådan avgift. Artikel 10. Det är vardera av de båda kontraherande parterna obetaget att för uppnående av statsinkomst underkasta därtill egnade varor ett statsmonopol eller en monopolartad reglementering. Därest någondera av de fördragslutande staterna gör bruk av denna rätt, skola den andra kontraherande partens medborgare beträffande sina affärsförbindelser med monopolförvaltningen i alla avseenden tillerkännas samma rättigheter, vilka tillkomma eller framdeles kunna komma att beviljas mest gynnad nations medborgare. Båda de kontraherande parterna fastslå såsom önskvärt, att i båda staterna, såvitt möjligt, samma artiklar underkastas monopol eller en monopolartad reglementering, och att varje förnyelse eller ändring i detta avseende meddelas den andra kontraherande parten minst en månad före dess ikraftträdande. Artikel II. I fråga cm järnvägarna skall med avseende å beställning och begagnande av befordringsmedel och övriga inrättningar, vid expediering samt beträffande befordringspris och övriga avgifter ingen skillnad göras emellan Republiken Finlands och Republiken Estlands medborgare eller deras gods. Artikel 12. Skepp jämte lasten tillhörande den ena av de båda fördragslutande parterna skola å den andra partens område undergå fullkomligt samma behandling som inhemska skepp och laster utan att avseende fästes varifrån skeppen utlöpt eller till vilken ort de äro destinerade, varifrån lasterna härstamma eller till vilken ort desamma äro destinerade. Särskilt äro den ena kontraherande partens skepp å den andra kontraherande partens område befriade från andra eller högre avgifter och pålagor, av vad slag och benämning de vara må, än sådana, som det egna landets skepp äro underkastade eller framdeles kunna bliva underkastade. Från ovanstående bestämmelser medgives likväl undantag : 1. I fråga om sådana särskilda förmåner, vilka beviljats eller framdeles i någotdera landet kunde komma att beviljas den inhemska fiskerinäringen eller dess produkter. 2. I fråga om kustsjöfarten. Artikel 13. De av den ena kontraherande parten utställda skeppsmätebreven erkännas av den andra parten såsom giltiga, såframt måtningsförfarandet skett i enlighet med Moorsomsystemet. Beräkningen av de tillåtna avdragen från bruttodräktigheten sker i enlighet med emellan de kontraherande parterna träffade särskilda överenskommelser. Artikel 14. De båda kontraherande parterna fastslå att, samtidigt med detta, fördrag avslutats angående de finsk-estniska undervattenskablarnas förklarande för gemensam egendom och angående deras underhåll och nyttjande. Artikel 15. De kontraherande parterna tillerkänna varandra ömsesidig rättighet att utnämna konsuler i alla den andra parten tillhöriga hamnar och på alla handelsplatser, där anställande av konsuler medgives någon tredje makt. Konsuler, som äro anställda hos endera av de fördragslutande parterna, skola inom den andra partens område åtnjuta samma företräde: rättigheter, befrielser och behörighet, som tillkomma eller framdeles kunna tillkomma någon tredje makts konsuler. Likväl skola nämnda företrädesrättigheter, befrielser och behörighet icke medgivas dem i större utsträckning, än som tillkommer den senare partens konsulära representanter inom den förres område. De båda kontraherande parterna äro ense om att i anslutning till denna artikel avsluta särskilda överenskommelser beträffande konsulatstjänstemän tillkommande befogenheter och privilegier samt i fråga om kvarlåtenskap. |